Livets lag
En liten pojke vandrar längs en flodbank och får syn på en krokodil som fastnat i ett nät.
Krokodilen säger: "Kan du inte visa medlidande med mig och släppa loss mig?
Jag ser kanske ful ut, men det är ju inte mitt fel. Jag skapades på det här sättet.
Men hur jag än ser ut utanpå så har jag en moders hjärta.
Jag kom i morse för att leta efter mat till mina barn och fastnade i den här fällan!"
Men pojken svarar: "Om jag skulle hjälpa dig ut ur den där fällan sa skulle du fånga mig och döda mig."
Då frågar krokodilen: "Tror du verkligen att jag skulle göra så mot min välgörare och befriare?"
Så pojken låter sig övertalas att ta av nätet, och krokodilen hugger honom.
När krokodilen tar honom mellan sina käftar säger pojken: "Så det här är tacken för mina goda gärningar!"
Krokodilen svarar: "Ta det inte personligt, grabben, men sådan är världen, det är livets lag."
Pojken håller inte med, så krokodilen säger: "Fråga vem som helst om det inte är så."
Pojken ser en fågel som sitter på en gren och frågar: 'År det rätt som krokodilen säger, fågel?"
Fågeln säger: "Krokodilen har rätt. Se på mig, jag kom hem en dag med mat till mina små ungar.
Kan du tänka dig hur skräckslagen jag blev när jag såg en orm krypa upp i trädet och sätta kurs rakt mot mitt bo.
Jag var helt hjälplös. Den slukade mina småttingar, den ena efter den andra.
jag skrek och ropade, men det tjänade inget till. Krokodilen har rätt, detta är livets lag, det är så världen är."
"Där ser du", säger krokodilen.
Men pojken säger: "Låt mig fråga någon annan."
"OK, gör det da", svarar krokodilen.
En gammal åsna går förbi uppe på flodbanken.
"Åsna", säger pojken, "har krokodilen rätt i vad den säger?"
Åsnan svarar: "Krokodilen har helt rätt.
Se på mig, Jag har arbetat och slavat för min herre i hela mitt liv och lian gav mig nätt och jämnt tillräckligt att äta.
Nu när jag är gammal och oanvändbar har han släppt mig lös,
och här går jag omkring i djungeln och väntar bara på att något vilt djur ska kasta sig över mig och göra slut på mig.
Krokodilen har rätt, det är livets lag, det är så här världen är."
"Där ser du", säger krokodilen, "nog pratat!"
Men pojken vädjar: "Ge mig bara en chans till, en sista chans. Låt mig fråga en gång till. Kommer du ihåg hur god jag var emot dig?"
Sa krokodilen säger: "OK, din sista chans då."
Pojken ser en kanin skutta förbi och frågar: "Kanin, har krokodilen rätt?"
Kaninen sätter sig på bakbenen och säger till krokodilen: "Sa du det till pojken?"
Krokodilen svarar: "Ja, det gjorde äg."
"Vänta ett tag", säger kaninen, "vi måste diskutera det här."
"OK", svarar krokodilen.
Da säger kaninen: "Hur ska vi kunna vi diskutera det när du har pojken i munnen?
Släpp honom, han måste också delta i diskussionen."
Krokodilen säger: "Du är verkligen en smart typ du, Så fort jag släpper honom kommer han att springa sin väg."
"Jag trodde du hade mer förstånd än så. Om han försökte springa sin väg skulle ju ett slag med din svans döda honom."
"Kör till då", säger krokodilen och släpper pojken.
Så fort i då", pojken är fri säger kaninen: "Spring!"
Och pojken springer och kommer undan.
Sen säger kaninen till pojken: "Tycker du inte om krokodilkött?
Skulle inte människorna i din by bli glada över ett gott mäl mat?
Du släppte faktiskt inte loss den där krokodilen, det mesta av dens kropp sitter fortfarande fast i nätet.
Varför går du inte till byn och hämtar alla byborna, så kan ni ha fest."
Det är precis vad pojken gör.
Han går till byn och ropar på alla männen.
De kommer med sina yxor och påkar och spjut och dödar krokodilen.
Pojkens hund kommer också och när hunden ser kaninen, jagar han den, fångar den och biter ihjäl den.
Pojken kommer för sent till platsen och när han ser kaninen dö säger han:
"Krokodilen hade rätt, det år sa här världen är., detta är livets lag."
Se med öppet sinne
Anthony de Mello
